Moraliskt stöd
Igår kväll följde jag med Hannah som moraliskt stöd när hon skulle köra genom Stockholm med släp och köpa soffa.
Skönt att jag var mer stressad än hon..
En jäkla tid tog det i trafiken. Förstår inte hur folk står ut att åka där varje dag. På hemvägen var det också en olycka, så det stod nästan still ganska länge. Vi missade även en avfart och hamnade verkligen i mitt i stan. Skönt när gpsen säger att man ska göra en u-sväng där man inte får göra det och har ett stort släp bakom bilen. Men det gick bra! Framförallt var H supernöjd med soffan. Det viktigaste såklart. Köptes av ett väldigt gulligt pensionärspar. Rätt perfekt eftersom de knappt använt den och med största sannolikhet inte har ätit i den heller. Perf.
